Jag får lägga drömen på hyllan ett tag

När jag blir stor… jag tänker så hela tiden fast jag faktiskt räknas som vuxen nu.

Jag har upptäckt att jag är ganska materialistisk av mig, jag gillar fina saker.
Jag gillar kvalitet och när det känns lyxigt. Ingen billig skit

Visst kan man hitta fina kvalitetssaker för en liten peng med, det är inte det jag menar…
men det känns när det är kvalitet på det, det känns mer genuint på något sätt…

En dröm jag har just nu är en Louis Voutton Speedy väska, inte för att den är överdrivet snygg, men det osar kvalitet över den.
Den blir aldrig omodern, den håller för evigt och den blir bara snyggare ju äldre den blir, den mörknar ju i färgen ju äldre den blir. Fast den går ju faktiskt att få tag på grymt mycket billigare begagnad på ex. Tradera.se ibland om man har tur.

Det är lite det jag är ute efter när jag shoppar, något fint som kan bli ens favorit som man använder jämt tills det trillar i bitar. Favoritgrejer som blir en del av ens personlighet, som definierar ens personlighet rättare sagt.
(I know its stupid, man är ju inte sina saker men jag har inte riktigt fattat det än )

Men då jag är osäker och inte vet vem jag är då blir det att man köper säsongens väska på hm och tröttnar efter ett tag. Det är vad jag har gjort hittils. Nu har jag för ett tag sedan investerat i en Friis & Company väska(på Tradera såklart) och det har blivit en sådan favorit, den är snygg och praktisk, lagom stor. Och den kommer jag ha och tycka om tills jag slitit ut den, hoppas jag… och när den är utsliten kanske jag har råd med en LV.

Jag vill verkligen komma över det där med att jag måste ha en specifik stil hela tiden. Jag vill inte behöva tänka ” det där är jag och det där är inte jag” om saker jag gillar… eller inte gillar. Ibland köper jag saker, speciellt när jag får slängar av osäkerhet och deppighet, för att jag tror att det kommer vara ”jag” eller för att jag tror att jag mirakulöst kommer bli någon annan. Sen tröttnar jag jättefort och så ligger det bara där i garderoben tills samvetet säger mig att ge bort det till min syster.

Men jag har bestämmt mig för att se mer på sakers värde, kommer detta tappa värde så fort jag har använt det en gång? eller kommer det bara bli finare ju mer jag använder/ äldre det blir?

En billig top kan ju va snygg, men efter en tvätt blir det noppigt eller att sömmarna dragit sig, fast en top för samma peng, kan ju hålla för evigt med… det är bara att känna på kvaliteten.

Bleks kläderna ut kan man ju färja om dom, eller Nitor har ju ”back to black” eller ”back to jeans” eller ”back to white” att bara köra i tvättmaskinen.

Men jag ska inte köpa något mer som tappar i värde med en gång, inte med tanke på att någon gång sälja det, utan att jag vill att varje gång jag tar på mig det ska jag känna mig fin och inte tänka ”den där gamla slitna” om det.

Kvalitet före kvantitet.

Det ska vara en investering och inte bara ännu en sak.